Mitt pekfinger har en glad mun, men inuti är hon inte glad alls. Hon klagar på att hon har ont i munnen, men som hennes arbetsgivare pekar jag med hela handen och tvingar henne att jobba och slita. Hon tycker att jag är en tyrann men jag är inte omöjlig. Inatt ska hon få sova i ett plåster fullt med salva. Förhoppningsvis ska hon vara lite gladare på måndag när hon måste gå till jobbet och skruva cyklar igen.
3 kommentarer:
Hoppas ditt finger mår bättre idag, vi måste låta våra fingrar träffas och stötta varandra. Mitt finger kan berätta sin historia om hur hon tvingades slita hund hela dagarna trots att hon hade brutit nacken.
Jag kanske också borde börja ha hjälm på mina fingrar. Här om dagen slant jag så jag smällde in handen i en cykel och fick blåmärken på alla knogar. Mina händer funderar på att emigrera till en författare eller någon som tar hand om sina händer. Nu mår sprickan lite bättre. Får köra en till salvomgång inatt.
:)
Skicka en kommentar