torsdag 20 maj 2010

Nina Klant 2.0

Det är fortfarande sommar ute så igår tog jag en promenad till stan efter jobbet och åt mat med en kompis på Bishops uteservering. Mycket trevligt. Mycket god mat. Efter en promenad hem i den ljumma majsommarnatten stod jag där utanför porten och rotade i väskan efter nycklarna och tänkte "vad besvärligt det skulle vara om de var borta". Mm, just det. Nycklarna var kvar på jobbet. Jag har aldrig nycklarna på mig på jobbet men igår hade vi problem med att dörren låste sig så jag var tvungen att låsa upp den lite då och då. Jag började väga mina alternativ i huvudet. Sova ute, det är ju i alla fall inte så kallt. Ringa kompis, men vem bor nära och svarar mitt i natten? Gå till stan och se om kompisen (med urladdad mobil) är kvar, hon kanske kan inkvartera mig, men om hon inte är det är det ganska långt att gå till henne från stan. Jag valde livlinan "ring en vän". Första vännen svarade inte. Bengt Magnusson sa ÄÄär du säker på att du inte vill sova uteääää? Jag sa ja och ringde nästa vän. Han satt och chattade med ett ragg så han var vaken och svarade. Hans lilla tvåsitssoffa som blev mitt hem för natten. Tack för att jag slapp sova ute...eller i en gruva i Sibirien.

5 kommentarer:

Fluff sa...

Nycklar skapar mycken ångest.

Hummellisa sa...

Tips till nästa gång, skicka ett sms. Då kanske sjuk kompis hade släppt in dig. ;)

Martina sa...

Vänner är praktiska att ha :)

Mattias sa...

Jag känner igen den där soffan! :-)

Nina sa...

Fluff: Fast de skapar mer ångest när de inte är där.

Hummellisa: Om den sjuka kompisen hade släppt in mig så kanske jag hade varit sjuk nu...

Monstruösa Margit: Det är de, även när man inte behöver husera hos dem.

Mattias: Ni kanske har träffats.