Jag hade rätt i mitt antagande. När jag kom ut nästa morgon gick snön över knäna och det var inte plogat så var det bara att pulsa till jobbet. Det var lite jobbigt men samtidigt ganska mysigt. Stigarna var smala och världen var alldeles vit och fluffig. Jag fick lust att slänga mig ner och göra snöänglar. Foff liksom.
4 kommentarer:
Men fotspåren börjar från ingenstans! Har nån hoppat ner från balkongen? Skithäftig bild annars. Vilken fin morgon(?)-stämning.
Så ser det ut när man stiger upp mitt i natten :)
Men du gör väl inte snöänglar?
Jag gör snöänglar om det inte är en slaskig bussgata.
Skicka en kommentar