lördag 12 februari 2011

Mysiga grannarna

Igår kväll hörde jag hur det damp det ner ett brev i brevinkastet. Nå för att posten kommer ganska sent men vid 20-tiden brukar den inte komma. När jag tittade på dörrmattan såg jag ett öppnat brev. Tänkte att det kanske hade kommit till en granne som hade råkat öppna det innan han/hon förstod att det var mitt. Det har ju hänt förut. I höstas kom jag hem efter krogen och öppnade ett brev där det stod att jag inte hade betalat min träningskortsavgift. Det stämde förvisso eftersom jag inte hade något träningskort då, men det visade sig vara till en slarvig granne. Jag skrev en liten ursäkt på kuvertet för att jag hade öppnat det och la det i rätt brevlåda. Nu tillbaka till igår. Efter bara ett par minuter ringde det på dörren. Det var grannen som lite generat bad att få tillbaka sitt brev. Det var den lilla dottern i 75-centimetersåldern som hade postat deras brev i min brevlåda. Jag börjar misstänka att det är hon är ansvarig för den lilla kon som trillade ner på hallmattan i somras också.

4 kommentarer:

Mattias sa...

Jag hade också gärna haft frilansande 75-centimetersbrevbärare; man verkar få fler överraskningar i posten utöver de obligatoriska räkningarna och reklamen :-)

Nina sa...

Helt klart att föredra. Tycker att jag får mest reklam av den vanliga brevbäraren.

Autobahnfahrer sa...

Jag jobbade som brevbärare för 23 år sen, men jag var något längre än 75 cm. Tror det är bäst så. Öppna brev efter krogbesök är nog inte att rekomendera, man ska nog vänta en stund.

Nina sa...

Välkommen till min blogg Autobahnfahrer! Jag hade förmodligen reagerat likadant om jag hade varit spiknykter. Va? Gym? Och diverse konspirationsteorier om hur ett missförstånd kunde ha skett som resulterade i att jag var registrerad på ett gym som jag bara hade tänkt skaffa träningskort till. Fast du kan ha rätt i att jag hade insett lite snabbare att jag inte heter Urban Johansson. :)