Och lilla vicke vire i kläm

Jag höll i styret och arbetskamraten, med en metallrörsförlängd skiftnyckel, försökte få loss den rostiga skruven. Han tryckte allt vad han orkade från ena hållet med skiftnyckeln och jag från andra hållet på styret. Den satt som berget, satt som berget och plötsligt lossnade skruven och fingrarna i kläm.

Han: - Oj, gick det bra?!
Jag: - Jo men visst. Det gick bra.
Jag i mitt huvud: Ingen idé att ge honom dåligt samvete, men undrar hur fingrarna egentligen ser ut innanför handskarna? Borde jag gå och skölja i kallvatten kanske? När jag hamrade mig på handen blev det ju bara ett litet märke, borde väl inte vara värre den här gången...

Ett lite större märke blev det nog. Lite svullet och blått är nog lillfingret men det sitter kvar och det gör nästan bara ont när jag kommer åt något med det eller försöker böja på det för mycket.