Mumindalen

Idag har vi haft pysseldag på skolan. Vi gick igenom olika idéer för pepparkakshusbygge. Turning torso? Kreml? Disneyslottet? Men så kom vi på det! Blup blup blup (maskinen arbetar och en regnbågsfärgad droppe kommer ut) Muminhuset! Här är den fantastiska skapelsen som jag Anna, Patrik och Lotta byggde.

Det blir eventuellt lite florsockersnö på också men det får bli efter vi har burit upp den till huvudbyggnaden för annars blåser nog "snön" bort.

Allt var inte bättre förr

Äldst vet bäst!

På onsdagar läser vi konsthistoria med ett gäng äldre kvinnor och män. Igår dissade våra pensionärer William Turner. "Är inte perspektivet lite dåligt?" "Varför använde han bara gult på alla tavlor" "Tavlan kanske gick väldigt snabbt att måla".

William Turner är ju bara en av de mest kända brittiska konstnärerna från romantiken, som även lade grunden för Impressionismen.

Dessa gigantiska problem

Samma sak varje gång. Svartvitrandiga sockar. Ska man tvätta dem i den mörka tvätten eller den ljusa?

Så som det kan vara

Jag sitter här och tänker att folk borde uppdatera sina bloggar oftare så jag har nåt att läsa...men så kom jag att tänka på det där med att kasta sten i glashus. För er som undrar så jo tack jag trivs bra på min nya skola. Jag sitter och ritar grytor, mellanrumsformer och uppochnedvända gubbar. Jag har haft konsthistoria som inte alls är som konstvetenskapen på universitetet. Halva gruppen är vi och halva är pensionärer. Eller egentligen är vi en handfull och pensionärerna är en hel drös. Igår kom vi fram till att Axel von Fersen var både här och där, som en dåtidens Forrest Gump kan man säga. Nästa vecka blir det måleri. Spännande!

Fotopromenad i min nya hemskog

Utan internet i 3 dagar försmäktar jag på denna ö

Nu har jag landat i mitt nya hem på folkhögskolan. Det var lite läskigt i tisdags när jag blev avlämnad och insåg att jag inte hade internet och telefonen bara kunde ringa nödnummer. Strandad på en öde ö med främlingar. Som tur är tror jag att det är en trevlig ö och internet har kommit igång nu efter tre dagar. Enligt Telia kommer det gå bättre att ringa också om ca två veckor. Ungefär samma tid som vi kommer börja kunna dricka vattnet. Ja skolan ligger ju i utkanten av Skellefteå så man får inte sätta in en gnutta vattnet i munnen utan att ha kokat det först om man inte vill förlora tio kilo i en näradödenupplevelse. Jag är van att dricka vatten i tid och otid så jag blev törstig så fort jag insåg läget. Första kvällen var jag duktig och drack jag bara te. Jag kokade vatten för att kunna borsta tänderna. Satte på tandkräm på borsten och stack in den under vattenkranen. Det är svårt. Nu har jag tejpat fast en lapp på kranen och köpt en flaska Loka för att undvika döden.

Det måste ju vara jag!

Självmordsförsök

Jag visste ju att min balkongblomma var lite gul och dyster men inte så dyster. Igår mitt under värsta dunderovädret hoppade den, försökte ta sitt liv. Som tur var överlevde den fallet så mellan två dundrar gick jag ut och hämtade blomman som nu åter är planterad i sin kruka. Får se till att pyssla om den lite mer i framtiden. Kanske öppna balkongdörren och prata lite med den, säga hej och god morgon. Åskan är inget att vara rädd för, regnet är din vän. Jag funderar på att knyta fast den men man vill ju inte vara överbeskyddande.

Det verkar inte som att jag är ensam om att sticka i det här hemmet...

Kramkalas!

Saker att fundera över,

Jag undrar över hur många kalorier en gråsparv gör av med på en dag, och hur många kalorier det är i en pommes.

Alla känner apan och apan känner ingen men hur många känner egentligen en lemur på ett zoo igen under en dag?

Är du smartare än en gurka?

Visste ni att människan har ca 30000 gener. Det är färre än en majskolv. Igår fick jag veta att det finns en robot som föder barn och att apor kan fnittra när man kittlar dem. På kunskapskanalen berättade de just att Kolossbläckfisken har en jättelång arm med roterande klor som den borrar in i bytet för att det inte ska smita och sen har de en stor näbb som de äter bytet med. Nog måste väl Kolossbläckfisken ha kommit lite längre i evolutionen än vi har gjort. Vad har vi att vara stolta över? En tumme. Det är nog dax att vi också försöker tävla med majskolven i genkampen. Inte för att härma bläckfisken men tänkt vad praktiskt det vore med en 20 meter lång arm. Man skulle ju aldrig behöva resa sig från soffan. Vill du ha nåt från kylen? Nej, sitt ner, jag tror att jag når.

...ger starka ben

Jag går som John Wayne. Hade inte tränat på ett bra tag. Har varit upptagen med att hitta på ursäkter. Så som det kan bli. Så tog jag mig äntligen iväg på ett pass Bodybalance. De byter ut dem med jämna mellanrum så jag hade inte varit med på just det här passet förut. Jag kan meddela att det nya passet inte är nådigt mot benen. När jag stod där i någon slags nittiograderspose och kände hur benen darrade sa instrukören att vi skulle koncentera oss på nåt annat än benen så jag tänkte på Monstret och hennes meditaion så jag tänkte ost ost ost. Jag tror att det funkade för jag lever fortfarande, även om jag som sagt har ganska mycket träningsvärk både i ben och mage, så nu går jag som att jag har suttit på en häst lite för länge och har kramp i båda benen.

Möss och människor

Jag tror att mina vänner är vampyrer. Idag tittade Hummellisa lystet på mina blodådror i armvecket och frågade om hon fick känna. Jag har tydligen studsiga blodådror, vilket är bra om man ska ta blod från mig. Jag behåller nog mitt blod för mig själv om jag får bestämma och håller ett vakande öga på de där stickgalna blivande undersköterskorna.

Här är några bilder från 4 H-gården som vi hälsade på idag.

 

 


Djuren verkade ju snälla men jag tror att det är den vita kaninen som var det förklädda lejonet. Såg alldeles för snäll och mjuk ut. Klart misstänkt.

Utställning

Igår var jag och Hummellisa på en liten konstutställning med Nina Hemmingssons bilder och teckningar. Om ni har vägarna förbi Umeås stadsbibliotek så tycker jag att ni ska besöka ljusgården, alltså där utställningen håller hus fram till 20 augusti.

Fick just besök av ett randigt djur. Jag gillar inte flygande randiga djur. Den kom och nosade på mig och sedan vände den på luvan och försvann. Jag skulle föredra att veta var den befinner sig men den verkar ju lite blyg så jag har öppnat balkongdörren på vid gavel så den ska kunna flyga ut i smyg på samma sätt som den kom in.

Jag tycker att folk tittar konstigt på mig när jag cyklar. Jag misstänker håret. Undrar vad det har för sig för rackartyg när jag inte ser... jag kanske inte vill veta.

Jaha

Det blev ingen undergång igår. Vi får alla ta konsekvenserna. Domedagsprofeten får skämmas (för andra gången) och jag måste ta itu med städningen och brödbaket.

Armageddon

Om jorden ska gå under idag så är det kanske bättre att skjuta upp städningen till imorgon? Jag vet inte riktigt hur denna Ragnarök ska gå till men det lär ju ändå bli bra stökigt innan dagen är över.

Mötte, på vägen hem från jobbet, en man i kavaj och mopedhjälm som var ute och joggade. En helt vanlig fredag i Umeå.

Våren har prao hos sommaren

Ingen har nog missat det fina vädret som är här på besök. Idag satt jag ute på en gräsmatta och drack mitt kaffe under lunchrasten. Det var härligt ända tills jag kände hur en myra var på väg  ner i mina byxor. Den dog. Och jag gick in och drack upp mitt kaffe. På cykelturen hem slukade jag några flygfän. Vi kan kalla dem förrätt. Det var svårare att komma på varmrätten när jag kom hem, så nu blir det sen middag. Kycklingfilé i bröd. Kanske jag lyxar till den med lite purjo också.

Vad är en Snabeldrake när den har tappat snabeln?

Mad as a hatter

Okej jag erkänner. Jag tittade på det prinsliga brittiska bröllopet. Men jag är ju sjuk så jag har ursäkt! Här är två bilder. En med en känd galning och en med vanliga kungligheter. Ni får själv gissa vilken som är vilken.

Guran?

 

Eller leker den halmgubbe? Påskkärring? Försöker den vara osynlig? 

Den svagaste sorten...

Gangsterblomma

Riktiga majblommeförsäljare ska numera vara barn med en grön väska med dragkedja på magen. Jag har köpt en majblomma från en vuxen arbetskamrat. Han påstod att det var å hans sons vägnar han sålde dem men tänk om jag har köpt en svart majblomma! Än så länge är den rosa och grön men tänk om den blir svart under natten. Man vet inte. Det kan hända. Jag har varit med om att blommor har bytt skepnad förut. Först grön och fin och sedan plötsligt gul och prasslig.

Hård mot de hårda

  

Mitt pekfinger har en glad mun, men inuti är hon inte glad alls. Hon klagar på att hon har ont i munnen, men som hennes arbetsgivare pekar jag med hela handen och tvingar henne att jobba och slita. Hon tycker att jag är en tyrann men jag är inte omöjlig. Inatt ska hon få sova i ett plåster fullt med salva. Förhoppningsvis ska hon vara lite gladare på måndag när hon måste gå till jobbet och skruva cyklar igen.

Comb over

Undrar hur män med comb over ser ut när de vaknar på morgonen? Min gissning är nåt i den här stilen: 

Väska

Gamla väskan

Jag har sytt en ny väska. Den gamla har blivit lite solkig. Det var kanske inte min bästa idé att göra en väska med vit botten, så min nya är en ganska mörk denim. Jag sydde av två nålar och lyckades sticka mig genom nageln en gång (symaskinsnålar är väldigt vassa!), sprättade och sydde, sprättade och sydde men nu är den klar.

Nya väskan

Pelle plutt plutt plutt...

Jag hade en så misslyckad träning idag. Det var bodybalance. Om man bortser från att jag som vanligt stod och vinglade, det händer alltid så det har jag lärt mig att acceptera, så lyckades jag trampa upp en flik på tån...eller jag vet inte hur det gick till, kanske var det någon slags stigmata eller annan sorts spontanhål i tån men den började i alla fall blöda. Vanligtvis när man klantar till det så ser man en liten röd prick och innan man har hunnit fram till skåpet med bamseplåstren har det slutat blöda. Så var naturligtvis inte fallet idag. Efter en stund såg jag hur det var en levrad blodklump på golvet och och lite fläckar. Jag funderade över flyktväg men eftersom det var mycket folk hade jag hamnat längst fram i mitten så att smyga ut var liksom inget alternativ. Jag blev okoncentrerad och gjorde fel. Allt jag kunde tänka på var hur jag skulle bära mig åt för att inte alla andra skulle se min blodiga tå. När jag efter en stund skymtade tån igen såg jag att jag hade trampat ut blodet så det även var på trampdynan på foten. Jag tog raskt på mig mina svarta sockor som jag hade haft på mig när jag gick dit, men alla som har bodybalancerat vet att det är ganska svårt att göra hundpositioner utan att man halkar iväg om man har sockor på sig. Nåja, pest eller kolera. Foten var inte röd längre i alla fall. Nu var mitt enda problem att se till att inte blev blodspår på mattan. Golvet var mörkt så om någon inte visste om mitt privata blodbad så var risken liten att någon annan skulle märka det men mattan var ljusrosa så jag försökte att ha fötterna utanför mattan. Jag tror att jag klarade det men lyckades vifta omkull vattenflaskan flera gånger så den väsnades och skvätte vatten på golvet. På vägen hem höll jag på att halka omkull på en isfläck. Jag frågar mig själv, är det inte meningen att man ska bli frisk och glad av träning?

Kökshål

Nackdelen med att ha ett hål i väggen över köksbänken in till vardagsrummet skulle kunna vara att ett mjölpaket skulle kunna trilla ut ur hålet och mjöla ner soffan...inte för att jag säger att jag är så klantig...rent hypotetiskt alltså.

Det svenska året består av...

...höst vinter höst vinter vinter vår vinter vår vinter somm..höst vinter höst höst vinter. På grund av den återkommande vintern så har jag gått tillbaka till vinteraktiviteter. Det vill säga grilla korv i solen. Efter varken jag eller Hummellisa har bil bestämde vi oss för att gå till ett närliggande berg. När vi kom upp på berget var grillplatsen upptagen så vi gick ner igen. Såg en bil som körde iväg. Hmm, kan det ha varit han som satt och grillade där uppe nyss som har gått ner för den andra stigen??? Han hade en fin brasa som vi kan ta över.... satte oss ner på stigen och drack Trocadero och tog oss en tänkare. Gick upp för berget. Upptäckte att mannen satt kvar. Gick ner för berget. Satt oss på en busshållplats och tog en tänkare och drack mer Trocadero och åt en bit choklad. Beslutade oss för att ta bussen till Bräntberget som är pulkbacke och slalomkulle med ved för grillning.

Så jag bar upp en famn med ved till en inte helt ledig grillplats....

...men som blev ledig när vi slog oss ner där.

Våra fans. De är nästan som människor fast mindre. Elden var lite vek i början men tog sig  något sedan. Vi kom fram till att Kommunalarbetaren inte brinner så bra men att Bil och bostad är helt ok ur eldsynpunkt.

Vi avslutade med grillning av rymdbananer. Vi hade naturligtvis glömt skedarna hemma så vi fick tälja till varsin sked. Hummellisas var liten och tunn (med lite blod på ena änden) och såg ut som en flisa man tänder elden med. Min var trettio centimeter lång och såg ut som ett tunt vedträ. Sen eldade vi upp skedbevisen.

Svensk slaskroulette

Jag visste väl att vintern inte var slut. På dagarna låtsas den vara vår men på natten, när ingen ser, snöar det i smyg. Helt plötsligt har det börjat knarra under fötterna igen och allt är vitt vitt vitt.

Jag är inte ett monster

men jag tror att min inneboende börjar inse fördelarna med att hålla mig mätt. Igår fick jag en två-rättersmiddag, på en onsdag! Det är bara en tidsfråga innan han också börjar gå omkring med ett äpple i väskan, redo att kasta till mig när jag börjar bli grinig.

Grattis på Kvinnodagen!

Och grattis på Semmeldagen!

Promenad i solen

Det är soligt och fint väder ute nu men halt som slime. Man ser gruset som är retsamt infryst under isen man går på. Med myrsteg tar man sig fram och önskar att man hade broddar eller varför inte såna där isskor som bergsklättrarna har när de klättrar på glaciärer? Och hjälm. Det skulle vara obligatoriskt med hjälm.

Nu är den sura smeten stekt

Det blev faktiskt någon slags pannkakor av den suspekta smeten i bunken. Vår injera (som pannkaksbröden heter) blev inte så tvättsvampslika som de ska vara, så vi vinner inte stora husmorspriset, men de smakade helt okej tillsammans med en vår chyrro-röra. Chyrro (som jag inte vet hur man ska stava) är ett mjöl gjort på kikärtor och kryddor som är superbra snabbmat när man är lat. Koka vatten, häll i chyrro, klart. Vill man göra den mer matig kan man lägga i lite potatis, purjo eller vad man nu gillar, i det kokande vattnet. Hur bra som helst och säkert inte onyttigt heller.

Jag kan även tillägga att det där med att äta med händerna inte alls är så lätt som man kan tro och det är väldigt svårt att få undervisning i ämnet eftersom det är nåt man ska behärska utan undervisning. Den första injeran rullade jag ihop som en pannkaka men det var fel och jag blev skrattad åt. Jag tror faktiskt aldrig jag har ätit med händerna. Jag, som målade fingerfärg med pensel, ätstrejkade förmodligen ända tills man satte bestick framför mig. Min äta-med-händerna-lärare säger att om man gör det bra så blir man inte kladdig, men jag tror att vi har olika syn på hur kladdigt som är kladdigt.

Ett slags surbröd

Jag har fått en inneboende. Vi (eller jag är egentligen inte så involverad) håller på med ett brödexperiment. Jag är kanske lite frikostig med ordet experiment men det här tycker jag verkligen är ett experiment för varken jag eller min inneboende vet hur det kommer att sluta. Det är en bunke med en mjölsörja som ska förvandlas till ett eritreanskt tvättsvampliknande bröd. Vi ska använda brödet för att ta upp mat med (istället för bestick), en mat som vi kommer byta ut alla ingredienser i eftersom jag är allergisk mot alla originalingredienser. Experimentet startades i fredags. Ibland matar han smetdegen med mer mjöl. Ibland lyfter jag på bakduken och ser skeptisk ut. Han säger att det ska vara svårt för att man ska kunna tävla med det om att bli bästa husmodern. Han har bara gjort det en gång förut och då misslyckades han så han är nog inte fulländad husmor än. Det ska lukta friskt, inte fränt. Hur vet man var gränsen mellan friskt och fränt går? Det luktar ju inte Vicks direkt men vi/han har inte gett upp hoppet än.

Nattlig resa

Jag tog nattbussen hem från stan igår. Fick åka med reggaebusschauffören. Musiken var kanske lite väl hög igår eftersom jag satt precis under en högtalare men vad gör väl det när han släcker ner till mysbelysning i bussen (visste ni ens att det går att förvandla det otäcka lysrörsskenet till grönt ljus?) och blinkar med de små lamporna ovanför våra huvuden  och kör ett extra varv med ledbussen i rondellen samtidigt som en full kille står och predikar kärlekens budskap.

King Kong?

Nyttig konst